







Läsvärt från Sunt liv.se
Stress utan pauser ökar risken för du ska få askungenacke
Känner du dig stel i nacke och skuldror? Smärtar det ofta? Du kan ha drabbats av askungenacke. Med enkla metoder kan du förebygga värken.
Ont i nacke och skuldror är vanligt hos kvinnor. Ofta börjar problemen med tillfällig smärta som sedan blir mer långvarig. Det beror på att muskelfibrerna i nacken, precis som Askungen, går upp tidigt, jobbar hela dagen och lägger sig sent, utan någon vila eller pauser. Besvär som ofta drabbar kvinnor mellan 35-55 år.
Kronisk muskelsmärta, yrsel och huvudvärk
spänner dig i nacke, axlar och övre skulderbladen väldigt länge utan att vila eller stretcha riskerar du att drabbas av kronisk muskelsmärta, ibland även yrsel och huvudvärk, säger Lotta Dellve, professor i ergonomi.
Skadan uppstår genom stillasittande eller enformigt arbete, hög arbetsbelastning, stress och stort ansvar både hemma och på jobbet. Musklerna får arbeta statiskt under långa arbetsdagar och blir överbelastade. Till slut slits musklerna ut.
– Många som drabbas är duktiga tjejer som vill ha kontroll. De har höga krav på jobbet, förväntningar hemma från familjen och liten egentid. De drivs av stark pliktkänsla och tillåter sig sällan att vila. Man bara går på utan att unna sig pauser, säger Lotta Dellve.
Axlarna upp vid stress
Stress gör allt än värre. Det gör att man slutar känna när man är i avspänt läge och fortsätter arbeta i samma takt. Musklerna får svårare att vila och reparera sig
– Musklerna i nacken och skuldrorna, exempelvis Trapeziusmuskeln, är särskilt utsatta. Är du stressad drar du lätt upp axlarna. För att du ska kunna vila måste du själv ha möjlighet att styra hur länge du utsätter dig för stress och hög arbetsbelastning, säger Lotta Dellve.
Hon och ett forskarteam vid Göteborgs universitet har undersökt olika metoder för att minska smärta och öka arbetsförmåga hos 60 långtidssjukskrivna kvinnor med nackbesvär. En grupp fick använda en väst, en s k muskelvakt, som varnar när muskeln arbetade för länge och den andra gruppen fick styrketräna, en tredje grupp fick ingen träning alls.
Styrketräning för nacke och axlar ger mest
Studien visar att de kvinnor som tränade specifik styrketräning för nacke och axlar fick bäst resultat på lindring av nacksmärta och bättre arbetsförmåga. Dessutom fick de ökad vitalitet och livskraft. Under en månad tränade de 2-3 gånger om dagen i 3-5 minuter.
– Det viktig är att träna i rätt dos. Alla tror att mycket är bäst. Men så är det inte alltid. Bäst är att träna rätt intensivt och ta i ordentligt under kort tid, säger Lotta Dellve.
Utan rätt behandling finns risk att askungebeteende kan leda till kronisk smärta i nacke, axlar och mellan skulderbladen.– Det blir också svårare att bryta och vända den negativa trenden av värk. Men vår studie visar att även de värst drabbade, som varit riktigt sjuka mellan fyra och sju år, blev bättre, säger Lotta Dellve
Släpp pliktkänslan – du är värd pauser
Bästa sättet att förebygga askungenacke är att bygga in små pauser, gärna flera gånger i timmen, då du gärna rör på dig. Genom att träna får du bättre cirkulation i musklerna och minskar risken att få ont i framtiden.
– Du bygger upp stabiliteten i nackmusklerna och pausgympa tar bara fem minuter. Kvinnor behöver lära sig att släppa pliktkänslan och känna att man är värd att ta pauser och slappna av i sina muskler, både på jobbet och hemma, säger Lotta Dellve.
FAKTA/ Så vet du om du har askungenacke
Du känner dig stel och har värk i nacke, axlar och mellan skulderbladen. Du har yrsel och huvudvärk. Om du trots smärtan arbetar på som vanligt, utan att ta tag i problemen, kan de bli så allvarliga att du inte längre kan arbeta.
FAKTA/Slipp askungenacke – unna dig själv en paus!
• Allra viktigast är pauser - bygg in korta pauser i vardagen, både hemma och på jobbet, helst flera gånger i timmen.
• Sitt aldrig i samma arbetsställning mer än 30 minuter utan paus. Ställ dig upp. Gör dig små ärenden.
• Bäst är aktiva pauser med stretch och axelgympa - det syresätter musklerna och förbättrar blodcirkulationen.
• Ta ofta djupa andetag.
• Gör pausgympa till en rutin. Den bygger upp stabiliteten i musklerna i nacke och skuldror.
• Släpp pliktkänslan - känn att du är värd att vila.










Kokoschoklad med Kanel
100 gr Kokosgrädde
50 gr Kokosfett
30 gr Kokosflingor
30 gr hackade Cashewnötter
1 Ekologiskt Ägg
3 msk Kakao
1-2 tsk Honung
1 tsk Kanel
2 krm Äkta Vaniljpulver
1 krm Havssalt
Smält kokosfettet och vispa ner de övriga ingredienserna med elvisp. Smaka av om det är lagom sötma och sälta.
Skeda upp i ischokladformar eller kyl i en form till en fyrkantig kaka.
Skär kakan i små bitar när den stelnat och pudra med kakao eller kanel.
Förvara i kyl eller i frysen och ta fram eftersom.

Hälsohets – nya nakenchocken?
- Text: Christin Berg |
- Publicerad: 2012-05-30
Senaste tiden har vi kunnat läsa artiklar om baksidor av friskvård och hälsoarbete. Det handlar om friskvård som maktmedel och ett sätt att kontrollera personal. Det handlar om företag i USA som bestraffar medarbetare med ohälsosam livsstil. Det kan ske i form av att rökare eller överviktiga personer blir ekonomiskt bestraffade med motivering att de oftare vänder sig till sjukvården. Och det handlar om medarbetare som känner av tvång och krav på att leva hälsosamt. Nyligen kom det exempelvis en undersökning som visade att två av tio känner sig pressade av jobbet att motionera. Och ett nytt ord används flitigt. Hälsohets. Bra ord för att få folk att haja till. Lite som löpsedlarnas nakenchock.
När man läser ovanstående kan jag förstå att vissa tycker att hälsa är individens ensak och inget som arbetsgivaren ska blanda sig i. Men samtidigt kommer det kontinuerligt nya rapporter om hälsoläget i vårt samhälle. Eller kanske snarare ohälsoläge. Ungefär 70 procent av ohälsan i vårt samhälle i dag är kopplat till vår livsstil och de val vi gör dagligen, medvetna som omedvetna.
Livsstil handlar inte bara om hur vi lever under vår privata tid. Det är ju inte så att vi har en privat hälsa och en jobbhälsa utan hur vi mår påverkas givetvis på båda plan. (må bra HELA livet// katja anm.)
Fysisk inaktivitet är exempel på en stor riskfaktor för ohälsa. Omkring en tredjedel av anställda i Sverige har i dag dålig kondition. En ny rapport från en företagshälsovårdsjätte visade, för mig förvånande, att det är allra sämst hos unga män där andelen med låg kondition är så hög som fyra av tio. Ungefär en tredjedel i Sverige har sömnproblem och en ännu lite större andel är överviktiga. För att nämna lite statistik.
Ingen kan väl egentligen vara emot det övergripande målet med friskvård och hälsoarbete – medarbetare som mår bra. Och att det är en, populärt kallat, win-win-situation. Både individ/medarbetare och företag gynnas av detta. Men vilka medel som väljs för att nå målet kan diskuteras.
För att tydliggöra, jag är emot ovan nämnda kontroll och bestraffningar. Jag tror absolut mer på morötter än på piskor. Och den största moroten här handlar ju inte om storlek på ett eventuellt träningsbidrag, utan om bättre hälsa i stort. Bättre hälsa för individer/medarbetare, för arbetsgrupper, för företag och för hela samhället. Genom att arbeta strategiskt för att främja hälsan kan vi alltså skapa förutsättningar för en win-win-win-win-situation. En sådan tror jag dock inte kan hälsohetsas fram.
- Jag gör som jag vill
- inga barn hemma fast en sms:ar hela tiden..
- för gammal för att orka bry mig är inspirationen här är det bara att köra på

- Ingenting jag lärt mig hittills har blivit till det bättre
- Andra kan men inte jag
- Jag har dåliga förutsättningar sämre än andra











all min energi i något som inte ger mig något, jag dräneras.



- Fiskolja från djuphavsfisk fångad i kalla vatten.
- Kan bidra till ökad fettförbränning.
- Kallpressad för maximal kvalitet.
- Bra källa för de livsviktiga fettsyrorna EPA och DHA.
- Främjar ökad prestationsförmåga
- Främjar förbättrad insulinkänslighet
- Bidrar till ökad tillväxthormonsproduktion




Antal förvärvsarbetande
Åren 1985-2011.
Källa: SCB

Riksgenomsnitt för sjukdagar från jobbet: 27,7 dagar
Kostnader för försäkringskassan och arbetsgivaren: exempel:
Lön 22 000kr/ mån
1 karensdag
14 dagar arbetsgivaren: 80% av bruttolön
12,7 dagar försäkringskassan 80% av bruttolön
Kostnad arbetsgivare:
80 % = 17 600kr
20 dagar: 880kr / dag
14 dagar= 12 320 kr + arb. givaravgift 31,42%
= 3871 kr
Totalt: 16 191 kr
Kostnad försäkringskassan:
80% = 17 600/månad
20 dagar: 880kr / dag
Totalt: 12,7 dagar: 11 176 kr
Genomsnitt i mängd energi ca 1200- 1300 kcal / dag
- Måndag och fredag jogg ca 40 min har fungerat bra förutom en vecka då det bara blev en vända.
- Styrketräning 1 dag: lite omotiverad till just styrkepasset men genomfört det och inser att det behövs lite planering där så jag får kvalité på träningen.
- Mina yoga pass tis och sön känner mig stark och uthållig går så bra.
- Promenad 30 minuter om dagen när jag inte joggar har fungerat bra.

